Att vara gravid är nog det sjukaste jag har varit med om. Nu när jag inte mår illa längre är det inte bara elände att vara med barn. Det är sådär magiskt som folk säger, då och då i alla fall.
Alltså, det är ju bara så fascinerande. Inuti mig ligger en liten liten människa. Som kommer bli en person. Mitt barn. Mitt barn som kommer ha en mamma och en pappa och mor- och farföräldrar, kusiner och ja, ett liv precis som oss alla andra.
En riktig person. Som kommer bråka och busa och fantisera om livet, ha ångest över framtiden. Ja, precis sånt som vi människor pysslar med.
En människa!
Som bakas inuti mig.
Jag kan inte riktigt koppla det här.
Det säger väl en del om oss människor, som inte ens förstår oss på grunden i det som avgör vår existens. Kanske är det inte meningen heller.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar